Sitter uppkrupen i soffan med datorn i famnen, en kopp kaffe i handen och nyhetsmorgon på tv. Laddar för fullt och ska snart kicka igång plugg-dagen men är sådär allmänt seg som jag har en tendens att vara på morgonen.

Vi är nu halvvägs in i januari och de två föregående veckorna har varit hårdkörning med skola eller jobb vareviga dag. Men nu är det bara en muntlig tenta som ska göras och en hemtenta och sedan är hela det första året av utbildningen gjort. Bara 75% kvar sedan! Förra terminen har varit otroligt tung och jag hoppas verkligen att tempot kan lugna ner sig lite iaf för i höst har jag varit otroligt stressad över hela pluggsituationen.

Men från en jobbig sak till något desto bättre. Barnen!
De senaste månaderna har det verkligen hänt hur mycket som helst, lillan börjar verkligen bli stor. Både på längden, bredden och kognitivt. Efter jul hade hon helt plötslit vuxit ur massvis med kläder och när hon ställde sig på vågen fick jag en chock. Roligt då hon vuxit väldigt sparsamt före det. Språkmässigt händer det hur mycket som helst nu. Gjorde en inspelning på henne för en språkanalys till skolan i början av december och sedan dess har det verkligen hänt hur mycket som helst. Roligt! Kanske är jag än mer uppmärksammad på hur mycket som verkligen hänt då jag just avslutat en kurs i språk och talutveckling men det har faktiskt hänt otroligt mycket. Hon är en supersprallig, framåt tjej med stor vilja men också en tjej med mycket kärlek och omtanke för andra och det ju inte så konstigt att vi tycker att hon börjar bli stor för om två veckor fyller hon 3 år. 3 ÅR! Vad hände med min bebis?

Även storebror börjar bli stor, ikväll ska vi och titta på skolan där han ska börja förskoleklass till hösten. Tänk att han bara har en termin kvar på dagis. Han är en väldigt förståndig, omtänksam, glad, busig och (vääääldigt) social kille.

Förra veckan när vi kom hem en eftermiddag mötte han grannen i trapphuset varpå han surrade en massa. När grannen sedan gått vänder han sig till mig och säger:
- Det är verkligen roligt med nya grannar.
- Ja, svarar jag, du tycker ju om att prata du.
- Ja det gör jag, och speciellt med dem jag inte känner.

Och så är det verkligen, han pratar alltid med alla och kan berätta en massa saker till olika okända människor. Förra veckan berättade han på Coop att i helgen fyller pappa år, 16 år!

Som alla mammor säger så har vi dem bästa barnen helt enkelt. :)

Nu pluggeliplugg! :)